Professorn: Man vill inte sticka ut

Är det känsligt att prata lön och pengar i Sverige i dag?

Ja, säger magkänslan.

I vissa situationer, hävdar Magnus Sverke, professor vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Men när Aftonbladet ställer frågan till ett antal svenska arbetstagare runt om i landet blir svaret delvis det motsatta.

”Den bästa livssituationen är att inte vara så rik att man väcker avund, men inte heller så fattig att man möter förakt”, sa en gång Josh Billings.

Billings var pseudonym för Henry Wheeler Shaw, humorist och forskningsresande i 1800-talets USA. Kanske sätter hans citat fingret på varför lön och pengar alltid setts som ett laddat ämne.

Men är det så i dag också?

Det beror lite på vem du frågar.

Conny Thunström, 43, är betongbas och jobbar på olika byggen i och runt Stockholm. Han har inga problem att prata om sin lön. Däremot tror han att det är känsligt bland de mer högavlönade i samhället.
– De kanske har dåligt samvete för att de tjänar så bra för att göra så lite. Men i byggbranschen är det inte det minsta känsligt, säger ”Betong-Conny”.
Vad är en hög lön, tycker du?

– Om du får ut 40 000 i månaden. Det är ganska högt.

Vad är en låg lön då?

– En riktigt låg lön, som man har hört om, är ju att de får ut 8000-9000 i månaden och bor i ett rum i andrahand för 5000-6000 i månaden och får nästan ingenting över. Det är många som blir utnyttjade i samhället.

Vad tror du att genomsnittslönen i Sverige är?

– 25 000 före skatt?

Den är drygt 30 000: 30 700 kronor för kvinnor och 34 900 kronor för män.

– Det var ju ganska bra gissat ändå, tycker Conny Thunström.

Carita Spjut, 42, jobbar som barnskötare i Habo i Jönköping. Hon berättar att hon tjänar 22 950 kronor i månaden före skatt.
– Men det är 90 procent. Om jag jobbat heltid hade lönen varit 25 500 före skatt, säger Carita.

Är det känsligt att diskutera pengar i Sverige?

– Det kan det nog vara. Det beror på vem du pratar med. Det beror ju på att det är sådana klyftor både mellan kvinnor och män och mellan olika yrken.
Hur pratar du om pengar med vänner?

– Jag har många som jobbar i samma bransch, då blir det ju att man pratar om både det och vad man gör och inte gör. Men vi bryter aldrig sekretessen!

Jämför ni lönen på ditt jobb?

– Nu är jag ny på just det här jobbet men vi har absolut pratat om lönen på arbetsplatser jag varit på, säger Carita Spjut.

Fredrik Flodin, 28, är mäklare och arbetar i Stockholm. Han tjänade i snitt 160 000 kronor i månaden före skatt i fjol. Han pratar sällan pengar med vänner och jämför inte lönen med kollegorna på jobbet.

Han tycker ändå inte att ämnet ”pengar och lön” är särskilt känsligt.
– Det har varit mer känsligt tidigare, men med de yngre generationerna blir det allt mer vanligt och ”normalt”.
Är du rik, tycker du?

– Nej, inte rik. Jag har en lön som ger mig förmånen att göra det jag vill, säger Fredrik Flodin.

Ja vem är egentligen rik och vem är fattig?

I grund och botten är det en jämförelse med de människor som finns runtomkring oss, i samma land eller region. Lite lätt generaliserat skulle det kunna beskrivas så här: I villaområdet är den fattig som inte har råd att betala bolånet. I förorten den som inte kan ge egna barnen samma mobiltelefon och kläder som kamraterna. Långt härifrån handlar fattigdom om att kunna ställa mat på bordet eller inte.
Slutsats: i ett globalt perspektiv är nästan alla som bor i Sverige rika eftersom den överväldigande majoriteten har inga som helst problem att tillgodose behovet av mat och dryck.

– Vi får det generellt sett allt bättre i Sverige, men vi har fått allt större inkomstgap också. Vi har stora inkomstskillnader där en rik minoritet tjänar mycket mer än vad majoriteten tjänar tillsammans, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid psykologiska institutionenpå Stockholms universitet.

De rika blir väldigt mycket rikare, skillnaderna ökar vilket syns på genomsnittslönen som i dag ligger på drygt 30 000 kronor och väntas stiga ytterligare i nästa mätning. När Aftonbladet frågar ”Betong-Conny” och ”Mäklar-Fredde” och de andra personerna som intervjuas i det här reportaget så gissar de flesta för lågt på frågan hur hög genomsnittslönen är.

– Överlag har människor bäst koll på vad folk i samma bransch tjänar. Man måste tänka på att ledare för stora företag drar upp det en del. Även om en sjuksköterska har koll på att läkare tjänar mer kan det vara lurigt att lista ut vad genomsnittslönen är, säger Magnus Sverke.

En annan iakttagelse är att det har var svårare att få mer välbetalda människor att ställa upp i det här reportaget?

– Det kan ligga något i det du antar. Jag skulle peka på att man inte vill sticka ut, vare sig uppåt eller neråt. Det hade kanske varit lättare om de fått svara anonymt än att bli uppblåst i en artikel. För sedan kommer grannen och ser det och tänker ”jaha, hen tjänar så mycket, är det därför hen kör den där fina bilen”, säger Magnus Sverke och skrattar.
Enligt professor Sverke kan pengar och lön vara ett laddat ämne i Sverige i vissa situationer.

– Vi jämför oss hela tiden med vad de runtomkring oss tjänar, säger han och tar ett exempel på en arbetsplats där det precis varit lönerevision:
– Om du eller jag får ett lönepåslag så funderar vi över hur mycket vi har fått och om det känns rättvist utifrån hur vi tycker att vi har presterat i vårt arbete. Är det rimligt utifrån vad jag tror att andra får?

I grund och botten handlar det just om att ”inte sticka ut”, menar Magnus Sverke.

– Om jag tror att jag har fått ett extremt stort lönepåslag, eller om jag kommer in som nyanställd och har lyckats förhandla till mig en väldigt bra ingångslön, så kan det vara svårt att prata högt om det. Det kan upplevas som att man gör sig lite märkvärdig. Och det kan ses med oblida ögon från kollegor som inte får lika mycket, därav att det kan hänga ihop med en viss del skuldkänsla.
Vad kommer den ifrån?
– Det har att göra med att vi inte vill visa oss för skrytiga och märkvärdiga. Vi vill heller inte bryta mot det som är ett normalt mönster alltför mycket.
– Om jag däremot får ett mindre lönepåslag så kan jag lätt tolka det som att jag inte levt upp till förväntningarna eller till målen eller vad som står i lönekriterierna tillräckligt väl. Jag har sannolikt fått ett ganska lågt påslag jämfört med mina kollegor. Då vill jag inte sticka ut åt andra hållet, genom att visa att jag inte är världens dugligaste. Så det finns en dubbel botten här.
Hade det varit i exempelvis USA så är min fördom att man hade satt upp en skylt om sin löneökning. Där är det ett tecken på hur duktig man är?
– Hur mycket som är kultur är svårt att avgöra, men i Sverige sätter vi inte upp sådana skyltar. Vi är överhuvudtaget inte lika förtjusta i att ge folk individuella utmärkelser. Det delas inte ut så många individuella diplom för framstående forskning heller. Det kan nog variera mellan olika kulturer hur saker uppmärksammas.

Å andra sidan är den systemet för arbetsmarknadsrelationer mycket mer godtyckligt i USA, säger Magnus Sverke.
– Där är det mer upp till chefen att avgöra hur mycket en medarbetare ska ha. Eller att de utgår utifrån väldigt specifika enskilda prestationer, exempelvis hur många serverade kunder eller besvarade telefonsamtal. I Sverige är vi mer benägna att hålla det inom ramen för kollektivavtalet. Vi har ett mer reglerat system även om det också ger utrymme för individuella löneökningar, säger Magnus Sverke.

Till sist frågar jag professor Sverke om något som diskuterats i tusentals år:

Gör pengar oss människor lyckliga?
– Pengar i sig gör inte människor lyckliga. Det finns många andra faktorer som avgör om vi är nöjda med våra liv. Det betyder inte att pengar är oviktiga. Pengar ger bättre möjligheter att realisera sina intressen, att leva ett bra liv med goda villkor liksom ge förutsättningar till bättre hälsa och välbefinnande, säger Magnus Sverke.